Jag har en blogg av främst två skäl. Det ena är för att ni ska få en glimt av världen sedd ur min synvinkel, det andra för att ha en kreativ verkstad som i bästa fall leder vidare. Här fyller jag oförtrutet på med texter, bilder, tankar och ord. Dock blir det ytterst få blogginlägg numera, eftersom både Facebook och instagram tar sin plats. Så här följer…
Mina senaste Instagram
”Slutspelat” på @scalateatern med Marie Göranzon och Krister Henriksson, manus och regi Henrik Schyffert. I ”Slutspelat – Ett komiskt sorgearbete” möts de två vännerna på scenen i en helt nyskriven personlig pjäs av Henrik Schyffert, som handlar om livet, teatern och relationer. Med humor och allvar dissekerar de två vännerna hur deras liv faktiskt har varit, på och runt omkring scenen. När har man egentligen spelat färdigt? Och Nonni Ardal är också med. Riktigt sevärt!! (Fast stolarna är jävligt dåliga, men med en bra pjäs glömmer man det. Tills man ska resa sig ….)
Lässtund under dagens besök. Tur vi har lite litteratur att välja mellan.
Quinnorna! En pjäs som ska ut med Riksteatern franöver. En föreställning som med ett direkt publiktilltal, värme och humor skildrar berättelsen om fyra av Sveriges mest intressanta och tongivande kvinnor;
Selma Lagerlöf, Elin Wägner, Victoria Benedictsson och Ellen Key.
Text: Selma Lagerlöf, Elin Wägner,
Victoria Benedictsson, Ellen Key och Anna Pettersson
Medverkande: Mira Mitchell
Regi: Anna Pettersson @riksteatern
Premiär hos semlevirtuoserna på infartsmacken i Öregrund, med provsmakning av årets smak! Den var god, liksom alla andra semlor de skapar. @infartsmackenoregrund
Det är inte varje dag man fyller 5, så när det väl händer måste det firas! Hipp hurra Elle!
Svenska folkjazzkvartetten tolkar musik från Orsa på sitt eget sätt. Fullsatt på @kollektivetlivet_bar
”Du såg på mig med orädda ögon”. Retrospektiv utställning av Tobias Regells fotokonst. @fotografiska.stockholm
Dagens film på bio Rio. Nürnberg. Slutet på en tid som många aldrig trodde skulle komma tillbaka. Men vars början har många likheter med vad vi upplever idag. Har mänskligheten lärt sig nåt?
Här nere följer utvalda texter från bloggen, allteftersom de dyker upp.
Mormors dagbok har hunnit hit

Fredag den 28 februari 1926.
Den 28 februari I926 Vänersborg. Snart 2 år sedan jag sist skrev i “dagboken”!! Du milda!! Hösten 1924 tog Kalle anställning som extralärare vid Högre Allmänna Läroverket här i Vänersborg. Egentligen hade han nog inte tänkt tänkt återvända till lärarbanan han avbröt, då utställningen tog honom, men nu var det det enda han hade att ta till eftersom Sjöfartsmuseet ej ens var påbörjat och alla tidningsplaner strandat. Den 26 oktober 1924 föddes vår dotter Marianne hos barnmorskan fröken Josefine Lindberg härstädes. Kalle…
Kära Kalle, älskade Judit
Hur var det att leva för 100 år sedan? Genom Karl och Judit får vi en djupgående inblick i två unga människors vardag. Vi hör deras röster, tar del av deras tankar, och blir en del av deras liv. Genom deras ögon ser vi en dåtid som är förvånansvärt lik vår nutid, och…
We are back, Örnekulan
Det var sommaren 1955. Jag var tre år, och satt i knät på min mamma, framför något som jag idag skulle kalla för ett ruckel, men då hade jag troligen inga sådana preferenser, för jag ser glad ut. Det var ju sommar, det var semester, och på en annan bild har jag sett…
Karl och Judits första semester
Kalle och Judits första semester ihop. Som nyförlovade i juli 1919 tog de sig ut till en liten stuga i Buvattna i Värmland. Judit skrev i sin dagbok: “Vad det i alla fall är gudomligt härligt att leva fjärran från all konvenans! Men det kan nog vara farligt. Och…
Kvällen då Karl och Judit möttes
Det var kvällen på Lidingön, när Karl och Judit möttes. Judit skrev i sin dagbok: “Vi hade rysligt roligt hela kvällen, spelade, dansade och sjöngo. De äldre i sällskapet sprungo direkt från supébordet för att hinna med sista spårvagnen, men vi ungdomar, hade…
Det är något magiskt med 18
Jenny fyllde lite mer än 18 år den här dagen, men vi tänkte uppvakta henne i alla fall, för det är sådant man gör på födelsedagar. Och samtidigt tänkte vi uppvakta hennes två döttrar som om fem dagar verkligen fyller 18. För det är sådant man gör. Så med presenter i…
När en gammal bild dyker upp igen
Däruppe, bakom fönstret där jag pekar, bodde min farmors syster Elsa. Så när jag var i Malmö på 50-talet för att hälsa på min morfar, så brukade vi även svänga förbi Elsa och det var kul för hon bjöd på sockerdricka. Ibland träffade vi även Anita, som är farmors bror…
Min skrynkliga vänsterhand
Jag tror bestämt min vänsterhand blivit lika skrynklig som den min morfar hade. Det skulle faktiskt kunna vara hans hand, om jag inte visste att det var min. På mitt ringfinger sitter hans vigselring, lika smidigt som om den vore köpt och gjord för mig. Min hand…
Och nu presenterar vi Skogsnatt!
Boken är grön, lite sliten i kanterna men fortfarande elegant med sina hårda strukturerade pärmar. Den inköptes för över 100 år sedan på W.Hartelius pappershandel i Göteborg för 5 kronor och 95 öre, en ansenlig summa på den tiden. De lätt gulnade sidorna i min morfars…
En bänk, en tand och en dödskalle
När man når en viss ålder, typ min, så dyker det allt oftare upp minnen när man passerar vissa platser. Och med typ min vissa ålder, så finns numera riktigt många platser där jag någon gång passerat, och där något hänt. Ta till exempel denna bänk. Den hittar vi i…
Kejsarens silverbägare och en bok
Ibland dyker det upp en bok, en film, en doft eller ett musikstycke som visar sig inte bara bjuda på sitt innehåll, utan också triggar igång något mer. Det kan vara minnen och känslor som glömts bort, bilder som återskapas och insikter som man med ålderns rätt, och…
Hur jag blev av med min gamla tvättmaskin
Det finns en app som heter Tiptapp. Den vill jag verkligen tipsa om! Så här beskriver de sig själva “Du vill ha saker körda någonstans – någon annan har bil, tid över och kan hjälpa till. Voila! Med Tiptapp får ni kontakt på några få sekunder. Du bestämmer…
Brevet som brann
I Borås den 10 december 1919 skrev Kalle till sin fästmö Judit: “Undrar just om inte ett brev till dig brann upp i Valla härom natten, när postkupén tog eld!Köss maj, så lampan dööör!!!” På vilket Judit i Stockholm svarade den 11 dec 1919: “Jodå, ett…












